Idag har det varit en riktigt jävla skitdag helt enkelt! Har varit sur, på dåligt humör, irriterad osv.. Man kan ju tro man har PMS eller nåt. Nädå... Det kallas abstinens!! Visserligen har jag varit sugen på den bruna dyngan men har lyckats hålla mig ifrån den i hela 11 dagar!!! Jag är riktigt stolt över mig själv. Med tanke på att i källaren står 12 flaskor och jag har 2 på jobbet....Allt för att slippa äta fisk!! Då mår jag hellre skit!Teddy fastnade igår i mina klor den stackaren...Han skulle nog mördat mig om han kunnat fast han blev glad när jag var klar.... Fast hade nån sett honom när jag vara hade klippt halva hunden hade dom nog trott att jag misshandlar honom. Han såg ut som kom å hjälp mig!! Tovig, skitig och utan päls på ryggen.... En riktig skabbhund...... Fast nu har han fått en liten morot för plågeriet igår.... Han ligger jämte mig i sängen medan jag skriver detta. Har nog blivit förlåten tills nästa gång eller tills klorna ska klippas, då är man inte poppis direkt!!!En annan som inte heller tycker om mig är Hvinur.... Tog en sväng i ridhuset med honom idag. Tänkte träna lite mer tölt. Har ju inte köpt en islänning för att trava på direkt.... Nåväl tränade lite dressyr och jag tror att antingen så missade Hvinur att ridhusväggen var VÄÄÄLDIGT nära mitt ben eller så ville han ha av mig från ryggen... Men tror nog att jag vann kampen för både jag och väggen gav inte vika. Fast jag undrar vem som var mest svett efter ridpasset....

Åkte till stallet igår för att pyssla om hästarna. Kom in i stallet och såg att Stefan för en gångs skull INTE hade mockat. Jippi tänkte jag! Han har äntligen tagit sitt förnuft till fånga och låtit bli att mocka. Han ska ju inte behöva mocka åt mig, han har väl fullt upp att göra ändå!

Letade upp honom längst ner i hagen och gick fram för att tacka för att han INTE hde mockat...... Konstigt va??? Tror du inte han bad om ursäkt för att han inte hade gjort det???? Istället gick jag in i stallet och mockade, hämtade hö och lite fix och trix.

Erica & Emelie hade ridit iväg på en skritt-runda för Tamira skulle ta det lugnt.

Elin red Bruni i ridhuset och när Elin var klar fick jag ta hand om honom för hon skulle på hundutsällningsträning för Lotta. Äh, va fan, tänkte jag.... .Det är ju gott väder varför inte själv skritta en runda?

Övertalning eller kidnappning av Stefan, kalla det vad du vill men han hängde på.

Tänk vilka världsproblem man kan lösa på en hästrygg! Pratade om allt mellan himmel och jord.  Han kan också prata när han får en syl i vädret! Hade det hur mysigt somhelst.

Mötte upp ungarna i skogen och skrittade hem igen. Under hemåtfärden fick vi nöja oss med att höra ungarna tjattra istället.....

Har äntligen bestämt mig på riktigt angående försäljning av affären....

Visst har jag funderat fram och tillbaka hur jag ska göra. Ibland vill jag sälja och ibland vill jag det inte. Är nog född i velpottan och virrhönans år.....

Lyssnade på ett föredrag på cd som jag lånat av mamma. Under tiden jag lyssnade gick det upp ett liljeholmens att det jag håller på med är att elda ljuset i BÅDA ändarna samtidigt. Tro sig f-n på att ljuset brinner upp fortare än kvickt!!

När jag lyssnat igenom sista skivan kände jag ett otroligt lugn inom mig.....

Ska jag sälja så ska jag göra det nu......

Är inte rädd för att bli arbetslös, ska nog kalla det kompledigt ett tag. Hur somhelst ska det bli riktigt, riktigt skönt när jag väl sätter ut affären till försäljning. Sen får tiden utvisa vad som händer härnäst.

Tror jag kommer att bli både piggare och gladare så småningom!

Veckan sista dag skulla avnjutas med en pizzaa, tyckte jag. Åkte till pizzerian och beställde några pizzor till oss. Nya ägare, ny meny.....

Thailändsk mat varvat med pizzor, ja varför inte?

I vilket fall somhelst beställdes 3 pizzor och på disken stod en skål med påsar i som såg ut som chips. Väldigt goda såna.....

Frågade var det var eftersom jag är FRUKTANSVÄRT kräsen. Fick till svar att det var thailändska chips.

För oss nordbor är chips=potatis kryddade med salt, dill eller andra välsmakande kryddor.

Jag och Elin var inte sena med att ta var sitt chips, tog en tugga och trodde jag hade fått en kallsup i havet. Helvete! Det smakade ju bara fisk, å jag som HATAR alla sorters fisk eller blötdjur. Allt som simmar i havet....

Hann inte ut fort nog förrän jag hade hade spottat ut den lilla tuggan jag hade i munnen och slängde chipset all världens väg. Satan va äckligt säger jag bara!!!!

Hoppade in i bilen för att köra en runda medan pizzorna blev färdiga. Smakade bara fisk i munnen och inte hade jag varken tuggummi eller halstabletter i bilen. Hittade ett parkeringskvitto som jagtänkte att det smakar i alla fall bättre än det jävla chipset. Slickade på det några gånger men smaken var kvar. Fick en lypsyl-puss av Erica och slickade frenetiskt runt läpparna men smaken satt som berget!

In med kvittot i munnen och tuggade några gånger och smaken försvann men frågan var om kvittot smakade bättre än chipset. Tvivelaktigt....

Jag, Elin och Erica skrattade så tårarna rann i bilen samtidigt som tungan levde sitt eget liv...

Kom tillbaka till pizzerian och jag var bara tvungen att fråga vad chipsen var kryddade med och jag blev inte förvånad över svaret:

-Räkor och fisksås....

Tro sig fan att det smakade värre än helvete....

Från och med nu ska jag ALDRIG smaka något thailändskt eller nåt annat konstigt innan jag vet vad det är!

Denna upplevelsen kunde jag varit utan, jag lovar!!!! 

Tacka vet jag Estrellas Grillchips!!

Ibland undrar jag om det är huset eller platsen som gör att man trivs. Just nu trivs jag ingenstans.... Jag vill inte bo här men inte nån annanstans heller. Jag gillar inte Blåkulla men jag gillar ingen annanstans heller. Jag vill inte bo i hus men inte heller i lägenhet.

tänk om man bara kunde vakna upp en dag och alla pusselbitar fanns på plats! Jag bodde där jag ville bo, i ett hus jag älskade tillsammans med de jag ville. Varför är det inte så enkelt??

Kanske skulle anmäla mig till extreme home makeover.....???

Fast dom kan ju "makeover" mig också, ta bort lite fett här och där och fixa till det så man känner sig fräsch!

Lyssnade på "Gabriellas sång" och den träffade mig rakt i hjärtat. Det var precis så jag kände mig! Visst har jag lyssnat på den innan men aldrig lyssnat på texten.

Gabriellas Sång

Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Kan väl inte påstå att det känns som jag jag har gjort det.  Visst har åren gått men samtidigt känner jag att jag inte har fått nån livskvalité. Vad är det jag egentilgen går och väntar på? Är det bara andra som ska vara glada och må bra?  Men hur gör man för att ta reda på vad man vill?

Det räcker inte med ett välstädat hus och en fin trädgård. Det har ingen betydelse att man har det lite rörigt men man hittar alltid ursäkter för att inte ta tag i saker. OM jag bara städar i tvättstugan så blir det bättre, OM jag putsar fönsterna blir det lite bättre. OM jag verkligen känner efter och säger vad jag vill DÅ kommer jag att må bättre.

Men man vill ju aldrig såra nån...... men varför sårar jag mig själv hela tiden? Varför gör jag inte så att jag blir glad???

Sitter här och betalar in de sista pengarna till barncancerfonden för att nå upp till 1 000 000 insamlade kronor. ja vet, en ofantlig summa! När reklamen på TV säger att man ska stödja barncancerfonden.

Jag känner mig stolt att få vara med på denna resa där så mycket pengar som möjligt ska gå till dem som bäst behöver dom!

Jag hoppas att det kan rädda några barn som har drabbats av en sån fruktansvärd sjukdom.

Men vi ger inte upp, resan är inte slut än. Så länge någon vill köpa dessa änglar fortsätter vi, alla bidrag är välkomna!

Evelina: Jag fick aldrig träffa dig men av nån konstig anledning känns det ändå som jag kände dig. Du har gett mig en annan syn på livet och att ta tillvara på det man har!

Det värsta min man vet är när jag hänger kassar med allt möjligt "bra-å-ha" grejer på garderobsdörrarna. Innan vi gjorde om i hallen fanns det inte många dagar om året det INTE hängde en plastkasse på dörren.  Det fanns inget enklare att hänga min kasse nånstans än på ,just det, en garderobsdörr...

Efter utbytee av ett gäng garderober gjorde vi det enda rikitga..... satte dit handtag man INTE kan hänga nånting på..... Av nån konstig anledning så slutade jag använda plastkassar också. Inte vet jag vad jag hade i dom, men kassar hade jag med mig till jobbet men även hem....

Det han tyckte var värst var att det "såg fult ut"....

Mitt irritationsmoment är när han inte stänger sina garderobsdörrar i sovrummet.

hur svårt kan det vara att först ÖPPNA dörren, ta det man ska ha och sedan STÄNGA den igen????

Jag tycker också det ser fult ut, speciellt när allt är inknölat i garderoben.

Hans försvar är att "det syns inte". vaddå syns inte??? Jag ser det VARJE gång jag går och lägger mig och det första jag ser när jag slår upp dom blå!!!

Funderar på att skaffa mig nånting som gör att dörrarna stänger sig själv. Eller nåt pipljud som kylskåpet har, att när dörren har varit öppen förlänge så piper det så in i helvetes irriterande så man MÅSTE stänga dörren!!!

Fast å andra sidan hade nog batterierna tagit slut samma dag för inte hade han hört det när han hade kört till jobbet!

Igår hade jag en dålig dag. Ingenting hade hänt eller så men jag var bara hur låg som helst.

Läste ett inlägg på FB som träffade mig rakt i hjärtat:

I tried to be all that you need,
tried not ever let you down.
Still I can see it in your eyes,
Not good enough.

Det var precis så jag kände mig! Men idag kom jag på att det är ju faktiskt jag själv som väljer hur jag ska må. Istället för att tycka allt är piss-å-skit så är det ju faktiskt bättre att tänka på allt som är bra!

Jag har ju faktiskt lyckats producera 2 fantastiska barn! Jag har en firma som går runt! Jag har 2 underbara hästar som jag har lyckats få fason på! osv....

Jag är nog "good enough" ändå!!

Jag och Camilla åkte ut till Lagaoset med varsin häst. Nu jävlar skulle vi rejsa på stranden. Efter mycket fjäskande fick vi in hästarna i transporten. Med morötter kommer man långt!!

Ut till stranden och möttes av en underbar utsikt! Havet är bra underbart!!

Det märktes att det har töat ordentligt i sanden för hästarna fick kämpa ordentligt. Bruni tycket det var läsligt med deet där som rörde sig där ute, det var bra att hålla sig så långt därifrån som möjligt.

På hemvägen så red jag ut mot vattenbrynet för där var sanden inte så mjuk men det var ju ganska horribelt men med Hvinurs hjälp och lite mod så var det inte så farligt ändå.

Tar man bara det lugnt så var vattent ganska spännande ändå, tyckte Bruni. Lite närmare, närmare och FY FAN!! där kom en bryning!! Det gäller att fly för livet.... Fast med skräckblandad förtjusning så gick det bättre och bättre men ut i vattnet skulle han inte. Väl framme vid mynningen gick vi nära strandkanten igen och då hade han nog samlat mod för ett helt artelleri, för tjoff så var hästen ute i vattnet ner till magen. Men då tyckte jag att så kul ska vi inte ha, tur jag hade gummistövlar!! Annars hade han nog simmat till Hallandsväderö så stolt han va över att våga gå i!!!

Jag älskar min häst!!!

När vi kom tillbaka till stallet var häxan surtant där och av nån konstig anledning kan hon inte låta bli att kommentera.

Vi tog in Primadonna & Ivanka. Ivanka hade lera upp till öronen så jag sa till Camilla att hovarna skulle sköljas av. Ivanka tog med Camilla in en runda i Grace´s box för att senare vändas för att gå in i spolspilatan. Då kläcker häxan ur sig att "hon går inte in i spiltan". Vaddå går inte in?? Det har väl att göra med att man inte tar sig tiden till det, eller??

Vi väntade tills damen hade behagat åka hem, för ingen säger till mig att det INTE går!

Fram med grimman, en spann morötter och nu jävlar ska ni få se på vad som går och inte går!! Det tog ca 1 1/2 minut så var hästen inne i spiltan, jag mutade med morötter och Camilla spolade...... Nema problema!! Klart att det går!!!

Får man in en vattenrädd Bruni så går vem som helst in!!!

Fast Bruni tog det 20 minuter innan han var inne i spiltan första gången.....

Det gäller att ta det lugnt och muta med MORÖTTER i mängder!!

Pratade med en annonsförsäljare idag och vi kom och prata om Viktoria Milan-sidan.

Undrar om dom som starade sidan är idioter eller genier??

En sak är säkert..... Den som blir medlem är idiot!!!

Man slutar aldrig förvånas i alla fall!

Klagade lite härom dan att traktordäcken runt magen mest var i vägen. Min älskade man kom med den briljanta idén att jag skulle börja träna!

Träna???? Ett ord som inte finns i min vokabulär....

Fick slå upp ordet i ordlistan och där stod: INGENTING!! Inget av värde i alla fall. Hur ska jag då förstå vad träning är??

Fast å andra sidan hur ska jag hinna med det? Mitt dygn innehåller ju bara 18 timmar motsvarande alla andras som har 24.... Nån jävel har snott resterande av mig, troligtvis nån som tyckte dom hade bättre nytta av dem än mig!

Började dagen i alla fall med ett besök på Stall Pampas. Där var det sandskyffling på schemat. Allt för att göra fint till hundarna. Fast till sommaren står det nog beach-volley på repetoaren. Hundarna får stå undan för här kommer BEACH 2011!!

Efter 1 1/2 timmes sandskyffling var jag ganska matt i armarna. Skit i skivstänger, hantlar och annat jox.... Åk till Stefan & Lotta, där får man träning gratis!

Åkte hem en liten runda för att sedan återvända till herrgårdsfolket. Nja nästan i alla fall, det var hästarnas tur att få sig en ompyssling. Medan jag väntade på att min älskade vän skulle komma och rida lite pållahoppis så hittade jag en kratta och MASSOR av löv, vattenslangar och annat "bra å ha". En räfsa, skottkärra och muskelarbete så blev det fint runt stallet. Camilla kom och av nån konstig anledning så såg det nog vääääldigt roligt ut det vi höll på med så hon utrustade sig också med en räfsa. Efter lite blod, svett och tårar (nä så farligt var det inte) så hade det blivit riktigt fint runt rasthagarna också!

När klockan började bli för mycket gav vi upp och gick för att ta in hästarna. Nu var det deras tur för lite motion, jag hade nog annars fått så deet räckte.

Fast lite benträning skadar ju aldrig....

Medan vi gick till stallet kom Lotta med en varsin ros till mig och Camilla.... Jag tror hon blev glad för att vi hade gjort fint. Det är alltid roligt att bli uppskattad för det man gör!

Hästarna fick sin belöning efter ridpasset genom att rulla sig i gruset inne i ridhuset. Va härligt det är att se Bruni riktigt gnider in huvudet i gruset.

Själv belönade jag mig med ett varmt härligt bad!