Åkte till stallet igår för att pyssla om hästarna. Kom in i stallet och såg att Stefan för en gångs skull INTE hade mockat. Jippi tänkte jag! Han har äntligen tagit sitt förnuft till fånga och låtit bli att mocka. Han ska ju inte behöva mocka åt mig, han har väl fullt upp att göra ändå!

Letade upp honom längst ner i hagen och gick fram för att tacka för att han INTE hde mockat...... Konstigt va??? Tror du inte han bad om ursäkt för att han inte hade gjort det???? Istället gick jag in i stallet och mockade, hämtade hö och lite fix och trix.

Erica & Emelie hade ridit iväg på en skritt-runda för Tamira skulle ta det lugnt.

Elin red Bruni i ridhuset och när Elin var klar fick jag ta hand om honom för hon skulle på hundutsällningsträning för Lotta. Äh, va fan, tänkte jag.... .Det är ju gott väder varför inte själv skritta en runda?

Övertalning eller kidnappning av Stefan, kalla det vad du vill men han hängde på.

Tänk vilka världsproblem man kan lösa på en hästrygg! Pratade om allt mellan himmel och jord.  Han kan också prata när han får en syl i vädret! Hade det hur mysigt somhelst.

Mötte upp ungarna i skogen och skrittade hem igen. Under hemåtfärden fick vi nöja oss med att höra ungarna tjattra istället.....

Har äntligen bestämt mig på riktigt angående försäljning av affären....

Visst har jag funderat fram och tillbaka hur jag ska göra. Ibland vill jag sälja och ibland vill jag det inte. Är nog född i velpottan och virrhönans år.....

Lyssnade på ett föredrag på cd som jag lånat av mamma. Under tiden jag lyssnade gick det upp ett liljeholmens att det jag håller på med är att elda ljuset i BÅDA ändarna samtidigt. Tro sig f-n på att ljuset brinner upp fortare än kvickt!!

När jag lyssnat igenom sista skivan kände jag ett otroligt lugn inom mig.....

Ska jag sälja så ska jag göra det nu......

Är inte rädd för att bli arbetslös, ska nog kalla det kompledigt ett tag. Hur somhelst ska det bli riktigt, riktigt skönt när jag väl sätter ut affären till försäljning. Sen får tiden utvisa vad som händer härnäst.

Tror jag kommer att bli både piggare och gladare så småningom!

Veckan sista dag skulla avnjutas med en pizzaa, tyckte jag. Åkte till pizzerian och beställde några pizzor till oss. Nya ägare, ny meny.....

Thailändsk mat varvat med pizzor, ja varför inte?

I vilket fall somhelst beställdes 3 pizzor och på disken stod en skål med påsar i som såg ut som chips. Väldigt goda såna.....

Frågade var det var eftersom jag är FRUKTANSVÄRT kräsen. Fick till svar att det var thailändska chips.

För oss nordbor är chips=potatis kryddade med salt, dill eller andra välsmakande kryddor.

Jag och Elin var inte sena med att ta var sitt chips, tog en tugga och trodde jag hade fått en kallsup i havet. Helvete! Det smakade ju bara fisk, å jag som HATAR alla sorters fisk eller blötdjur. Allt som simmar i havet....

Hann inte ut fort nog förrän jag hade hade spottat ut den lilla tuggan jag hade i munnen och slängde chipset all världens väg. Satan va äckligt säger jag bara!!!!

Hoppade in i bilen för att köra en runda medan pizzorna blev färdiga. Smakade bara fisk i munnen och inte hade jag varken tuggummi eller halstabletter i bilen. Hittade ett parkeringskvitto som jagtänkte att det smakar i alla fall bättre än det jävla chipset. Slickade på det några gånger men smaken var kvar. Fick en lypsyl-puss av Erica och slickade frenetiskt runt läpparna men smaken satt som berget!

In med kvittot i munnen och tuggade några gånger och smaken försvann men frågan var om kvittot smakade bättre än chipset. Tvivelaktigt....

Jag, Elin och Erica skrattade så tårarna rann i bilen samtidigt som tungan levde sitt eget liv...

Kom tillbaka till pizzerian och jag var bara tvungen att fråga vad chipsen var kryddade med och jag blev inte förvånad över svaret:

-Räkor och fisksås....

Tro sig fan att det smakade värre än helvete....

Från och med nu ska jag ALDRIG smaka något thailändskt eller nåt annat konstigt innan jag vet vad det är!

Denna upplevelsen kunde jag varit utan, jag lovar!!!! 

Tacka vet jag Estrellas Grillchips!!

Ibland undrar jag om det är huset eller platsen som gör att man trivs. Just nu trivs jag ingenstans.... Jag vill inte bo här men inte nån annanstans heller. Jag gillar inte Blåkulla men jag gillar ingen annanstans heller. Jag vill inte bo i hus men inte heller i lägenhet.

tänk om man bara kunde vakna upp en dag och alla pusselbitar fanns på plats! Jag bodde där jag ville bo, i ett hus jag älskade tillsammans med de jag ville. Varför är det inte så enkelt??

Kanske skulle anmäla mig till extreme home makeover.....???

Fast dom kan ju "makeover" mig också, ta bort lite fett här och där och fixa till det så man känner sig fräsch!

Lyssnade på "Gabriellas sång" och den träffade mig rakt i hjärtat. Det var precis så jag kände mig! Visst har jag lyssnat på den innan men aldrig lyssnat på texten.

Gabriellas Sång

Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Kan väl inte påstå att det känns som jag jag har gjort det.  Visst har åren gått men samtidigt känner jag att jag inte har fått nån livskvalité. Vad är det jag egentilgen går och väntar på? Är det bara andra som ska vara glada och må bra?  Men hur gör man för att ta reda på vad man vill?

Det räcker inte med ett välstädat hus och en fin trädgård. Det har ingen betydelse att man har det lite rörigt men man hittar alltid ursäkter för att inte ta tag i saker. OM jag bara städar i tvättstugan så blir det bättre, OM jag putsar fönsterna blir det lite bättre. OM jag verkligen känner efter och säger vad jag vill DÅ kommer jag att må bättre.

Men man vill ju aldrig såra nån...... men varför sårar jag mig själv hela tiden? Varför gör jag inte så att jag blir glad???